Historik
Rasen är som typ känd sedan medeltiden då den bland annat användes till hjortjakt. Senare användes den mest som vakthund på större gårdar och slott. I slutet av 1700-talet renavlades rasen och ökade i antal tack vare greve Sehested på Broholm, varifrån rasen har sitt namn. Efter andra världskriget dog rasen nästan ut, men i mitten av 1970-talet började en grupp intresserade att, tillsammans med danska kennelklubben, återuppbygga rasen. Rasen erkändes internationellt 1998.
Användningsområde
Broholmer har bakåt i tiden använts som vakthund på större gårdar och slott i Danmark. Dagens hundar har kvar sina vaktegenskaper men får i dag mest ses som en sällskapshund. Likt alla hundar behöver den sin dagliga dos av motion och mental stimulans.
Hälsa
Rasen har överlag mycket god hälsa men en del ledproblematik förekommer. Rasklubbarna i Sverige och Danmark arbetar aktivt med att förbättra detta.
Egenskaper / Mentalitet
Broholmer ska vara lugn, vänlig och ändå vaksam. Den ska röra sig med självsäkerhet och vill vara nära sin familj, som den älskar över allt annat. Den kan vara reserverad mot främlingar. Det är en tålig hund som inte bryr sig nämnvärt om det råkar ligga en sten i vägen, bara man kan lägga sig nära sin ägare och familj så må det vara hänt.
Storlek och utseende
Mankhöjd för hanar är ca 75 cm och tikar ca 70 cm. Vikt för hanar är 50–70 kg och tikar 40–60 kg. Färgen är gul med svart ansiktsmask, rödgul eller svart.
Pälsvård
Broholmer är korthårig så pälsvården får anses som enkel. Men hunden fäller en del.
Denna text är framtagen av skk.se eller i samarbete med rasklubben.